Äntligen! Corona skulle vara besegrat. Vi skulle få börja träffas, vilken fest det skulle bli.
Men… Vi hade den högsta smittspridningen just när restriktionerna släpptes. Bäst att fortsätta att vara försiktig. Men snart…
Sedan kom kriget. Det går inte att fira när ett land drabbats av krig. Så mycket lidande, så många drabbade. Så onödigt.
Men visst finns det ljusglimtar, men just nu känns de så futtiga. Att vara glad för att man fortfarande är frisk och lever i ett land med fred känns nästan själviskt. Men det är jag. Jag är glad för det, men lider med de som inte har den förmånen.
Vi tar festen sen…
Var rädda om er. Vad rädda om freden och varandra.
Kommentera gärna, jätteroligt om du lämnar en kommentar.
Vill du veta när nästa blogginlägg kommer. Anmäl dig här!
1 kommentar
Kloka tankar, Corona och kriget har satt livet på sparlåga. Planerna är inte lika vidlyftiga och man njuter av det man har. Det är viktigt att ta vara på den tid man har och hinna njuta av det.
Kram från ett inte så varmt Portugal. Nu är det kraftiga vindar och 15 grader, men vi mår bra av det också.